Tag Archives: Te

Små steg

Utanför fönstret roar sig motordriven ungdom med att slita sina däck mot den regnblöta asfalten. Här inne vid datorn är de obligatoriska höstljusen tända och teet har precis hunnit svalna så till den grad att man inte bränner sig längre. På ett sätt vill jag hur gärna som helst att telefonen ska vibrera och skrämma vettet ur mig, men samtidigt känns det som att det kanske är bra om den inte gör det. Logiken brister, som alltid dessa sena mörka kvällar och det är därför jag älskar hösten så. Det behövs inte speciellt mycket logik, utan det handlar mer om att ta hand om sig själv, hålla sig undan rusket och göra det bästa utav situationen. Som att dricka te, lyssna på José González och bara vänta in småtimmarna genom att skriva dessa rader och några trettio till på ett annat håll.

Det är en dag i morgon också.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Från en sak till en annan

Äntligen faller löven till marken och i de klara nätterna kan man redan tydligt känna doften av multna gula löv. Jag älskar hösten. Det är min favoritårstid och jag vet att jag måste akta mig för att enbart skriva i korta enkelsatsmeningar för jag har börjat läsa Jens Lapidus, men slängt boken i golvet fyra gånger nu och jag har bara tagit mig trettio sidor in på Snabba Cash. Jag förstår inte storheten, men jag fascineras utav Rives, som ni måste kika lite på. Han, till skillnad från nyss nämnde svenske författare, är alldeles fantastisk på språk och hypermodern känsloförmedling.

Så jag dricker mitt te, lyssnar och lär, försöker bli som någon annan. Med en personlig twist, för det vore någonting att hänga i julgranen. Det är då det är bra att pressa igenom en dåligt skriven bok.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Fint som snus

Så. Jag har ännu en gång sett Happy-Go-Lucky och njutit av engelsk, flummig diskbänksrealism igen. Mike Leigh vet verkligen hur man gestaltar ett talspråk på film. Det vet Ken Loach också. Helt fantastiskt i Looking for Eric. Nu ska jag nog kunna skriva en recension på den också, Happy-Go-Lucky alltså.

Jag har verkligen saknat Vapnet. Vapnet, höst och te. Inte riktigt fulländat, men ändock en bit på vägen.

1 kommentar

Filed under Uncategorized